Renntun.se går på opera

Madama Butterfly var kanske ingen av de bättre operor som jag sett.

Och då har jag ändå sett 8-10 stycken.

Slutet var visserligen dock maffigt, men intrigen var lite för platt.

Måns Renntun vill att det ska hända mer när han går på opera.

Men strunt samma. En opera är mäktig i defaultläge.

Och därmed lämnar vi själva föreställningen och går över till att recensera en kväll på Malmö Opera i allmänhet.

Den korta versionen: Sevedsplan känns väldigt avlägset när man står med sin Mariestads (sic) i foajén och väntar på att det ska ringa in.

Och då ska man komma ihåg att det inte är snobbigt i överklassig bemärkelse. Ej heller i kulturellt avseende.

Genomsnittsbesökaren på en operakväll är varken ett par från Bellevue sjösida eller ett rödvinsvänsterövervintrat par från Kirseberg som läst lite för många böcker.

Snarare snackar vi personaladministratörer från Landskrona som kör parutflykt till Malmö.

Kvinnan kränger på sig den finare dräkten som annars bara används vid avtackningar och 65-årsdagar. Mannen kör kavajen och finbyxorna, kanske med en slips.

9 av 10 är med i en bokcirkel.

De köper program för 50 kronor och vet att relatera till ”liberettot”. Men jag tror samtidigt att de kör S80, har oxblodsfärgad soffgrupp och gillar en bra köttbit.

Så under de glittrande takkronorna är det trots allt ganska folkligt. Fast alla gör sitt bästa för att det inte ska märkas.

Men jag gillar trots detta, eller tack vare, att gå på opera.

Bonus: musslorna på Moccasin:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *