Never stop running

Denna månads Ribban Sub40 i punktform:

1. Täten var nära att krocka med en anka ute vid vändningen på ön.

2. Det var väldigt många rullskideåkare som vi ropade ”ur spår” till när vi kom löpande.

3. Vi var en klunga på cirka åtta löpare som höll jämnt 4.00-tempo första fem kilometerna i motvinden. Sen vände vi längst ute på ön och till tonerna av ”Who let the dogs out” i lurarna vände vi upp i medvinden. BOOM!

4. Det var många som satte personligt rekord i plusgraderna och den nergående solen med Köpenhamns skyline som fond. Och till skillnad från alla kvällar i mörker och kyla var det många flanörer ute som betraktade Malmös Gerillalöpare!

5. För mig personligen blev det återigen nytt personligt rekord. 39.12 är jag sjukt nöjd med, särskilt med tanke på att vi varit i Istanbul och druckit Efes Pilsen, ätit döner och gått på bra krogar hela helgen. Uppenbarligen var det rätt uppladdning.

6. Jag hade mina nya, ultralätta skor på mig och jag kände mig betydligt lättare i benen sista kilometerna. Dan, som alltid är så snäll, sa att jag såg ut att ha ett helt annat löpsteg.

7. Alla som deltar i minst ett lopp med Malmö Gerillalöpare under våren är kvalificerade till avslutningsbanketten på Saltimporten Canteen den 15 juni. Välkomna in på Facebook-gruppen!

8. Never stop running!

(Jag ber inte om ursäkt, men konstaterar att uppdateringsfrekvensen här på renntun.se varit medioker senaste månaden. Men inom kort kommer ett hårt granskande inlägg av Istanbul som stad och fenomen.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *