En dag på festivalen

Efter tjugo minuter blåser den rödklädda BRIO-kvinnan i pipan. Tio barn reser sig sakta från golvet och går mot utgången.

Tio nya barn släpps in i hagen för att leka med BRIO-tågen, vagnarna och rälsen. Överallt står det BRIO med tydliga, stora bokstäver.

När jag står vid sidan av sargen känns det lite som att jag är en hockeyfarsa som står och tittar på min son när han ska lira med (någon gång ska jag skriva 2000 tecken om de pappor som handlar på ICA Maxi iförda sina Malmö Redhawks-tränarjackor) sitt knattelag.

Undrar vilka företag som kan komma undan med det som BRIO gör? Inte fan hade vi stått där om det hade varit My Little Pony eller Transformers (kontemporära referenser, jag vet). Men BRIO är ju gjort av trä, en oljevagn kostar 129 kronor och inget är rosa eller blått. Och från Osby.

Så därmed står vi där.

Inte mig emot, för den delen.

*****

Topp tre kommentarer från dagen på festivalen:

”Va fan kan man inte få äta ifred”. Uppenbarligen överkänslig tjej som blev irriterad över att en burksamlare frågade om hon fick ta burken på bordet på Gustav.

”Och så fick dom bära mig till Etage”. Tjej på Djäknegatan som återberättade gårdagskvällen.

”Vi kom väl överens förra veckan efter den där grejen på Hallbergs Guld att du inte är välkommen här?”. Väktare till sliten man inne på Systemet på Hansa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *