Dags för glögg

Det var bra att Sydsvenskan gjorde en liten satsning på sina fredagssidor. Det behövs. Idag finns det väl inte pengar i att göra en bilaga i ämnet. Inte ens DN gör det.

Men ett par dedikerade fredagssidor är ett minimikrav tycker jag och det var bra att Sydis insåg det till slut.

Dessutom finns det återigen plats för att fånga upp krognyheter, något jag tror att många läsare är intresserade av.

Jag har ju tidigare varit inne på att recensionerna hänger lite i luften om det inte finns några vidhängande nyhetsartiklar om kroglivet. Därför var det kul att läsa om bröderna Vollmers nya krog igår.

Jag noterade dessutom att man efter många år nu slutat med de tecknade illustrationerna som ackompanjerat Bong-recensionen och istället tagit en vanlig bild. Jag gillar bilder som komplement till recensionen eftersom de ger en känsla av vad det är för ställe

Men kunde man inte skickat dit fotografen när det var gäster på restaurangen?

****

Idag är det MAD FoodCamp på Refshaleöen utanför Köpenhamn. Jag hade väldigt gärna vilja åka dit, men har tyvärr inte möjlighet.

I onsdags invigdes nya Grand i Lund. Ska försöka sticka dit snart. Dessutom har Grand Deli fått sig en uppryckning.

Det börjar dimpa in inbjudningar till årets pressvisningar av glögg och julsnaps. Det känns alltid lika surrealistiskt att de kommer i augusti, men det är det som krävs i pressläggningstider.

Nya Saluhallen är på gång i Lund, och även om Malmstens är bra redan idag kommer fiskkrogen bli ännu bättre i den nya stora restaurangdelen. I september öppnar M.E.A.T. i samma stad av gänget bakom Klostergatans Vin & Delikatess (Lunds bästa krog).

Är det någon som varit på den där nya ekologiska hamburgerkrogen PlektrumComfort Hotell som annonserar i tidningarna? Jag har knappt noterat hotellet överhuvudtaget, trots att jag cyklar förbi varje morgon på väg till jobbet. Spännande dock att de väljer att satsa på en hamburgerkrog, men det återstår väl att se om det är en rejäl satsning eller bara ett koncept som lagts som ett lager på en redan befintlig hotellrestaurang.

Och i september öppnar ju nya ”Tempo” på gården bakom KB.

När det gäller hamburgerkrogar tipsade Andreas Ekström på Twitter om Haché vid Nørreport i Köpenhamn som en av stans allra bästa ställen för en spanskinfluerad variant hamburgare.

De hetaste skånska kockarna

Ett av de roligare jobben jag gjort på senare tid är porträttet över de hetaste, unga skånska kockarna som finns i senaste Magasinet Skåne.

Per-Anders Jörgensen har tagit bilderna och jag har i texten försökt ta reda på varför vi har så många heta, unga kockar just nu.

Nya numret av tidningen finns i butik från och med tisdag.

Man kan även boka en billig prenumeration på www.magasinetskane.se

Dags att öppna den där hamburgerkrogen

Jag måste sluta kommentera fredagskrönikorna i Sydsvenskan.

Eller åtminstone blanda upp mina synpunkter med tankar om andra medier så att det framgår att jag faktiskt läser annat än dessa.

Men idag kan jag glädjande nog notera att Mattias Kroon är inne på samma spår som jag var den 17 september förra året i inlägget När öppnar ett hamburgerhak?

En renodlad hamburgerrestaurang är i och för sig inte en alldeles revolutionerande idé, så det är ju inte kors i taket att två stora tänkare som jag och Mattias båda tycker det saknas en hamburgerkrog i Malmö.

Men vänd på det: det är ju så jäkla enkelt att omsätta idén i praktiken och få en succé på posten.

*******

Jag fick idag lite synpunkter på att jag borde lista de senaste inlägget i högermenyn här på bloggen.

Jag har ett halvfärdigt, nytt tema liggandes på vänt som nog tillgodoser detta önskemål och mer därtill.

Ska fan få ändan ur vagnen snart.

En vinnare i Skåne Tranås

Idag kom White Guide-utnämningarna för 2011.

Daniel Berlin fick mycket välförtjänt utmärkelsen Årets Rising Star.

Jag minns när jag besökte honom i Skåne Tranås förra hösten, ett par månader innan han skulle öppna i Brummers före detta lokaler. Då stod han i jobbarkläder och försökte få fason på den gamla byggnaden, och visade var han tänkte anlägga en köksträdgård med hjälp av sin mamma. Och hans pappa höll på i ett annat hörn av huset.

Sedan dess har han rökt sina torskhuvuden och odlad sina grönsaker.

Sympatiskt, yrkesskickligt och jäkligt modigt.

Det räckte dessutom hela vägen till en plats som landets tjugonde bästa krog!

Även Bastard (Årets Miljö & Stämningsupplevelse) och Vendel Ales Stenar (Årets Värt en Resa) är två mycket välförtjänta skånska vinnare.

(På magasinetskane.se kan man nu läsa tre texter som jag skrev i reportaget Skånes 25 bästa krogar i somras.)

Tittar man på Mästarklasslistan kommer dock första Skånekrog först på plast 14 (Gastro, som ramlar ur topp tio), vilket vi skåningar inte ska vara nöjda med.

Word on Twitter är dock att Trio skulle kommit på plats nio om de inte hade stängt.

Kan någon Skånekrog trycka in sig på topp-tio 2012?

”I Malmö är världen alltid nära”

Jag har skrivit en artikel om Malmös restaurangliv på uppdrag av Malmö Turisum.

Den finns att läsa på Malmötown.

För att förstå matstaden Malmö krävs både en middag på småbrutala, nyskapande Bastard och ett besök hos falafelvagnen vid Rosengårds centrum.”

Meningen med artikeln är att den ska ge utomsocknes en så heltäckande, korrekt och lockande bild av Malmös krogliv.

Lyckas den?

”Nya” Atmosfär

Atmosfär

Atmosfär

Som en del av er kanske märkt har Atmosfär renoverat under januari.

Framförallt har man byggt ett nytt kök, vilket vi gäster kanske inte kommer märka så mycket av.

Vi lär snarare märka förändringarna i den nya entrén.

Henrik Regnér har öppnat upp den tidigare ganska så mörka entrédelen och baren har nu blivit större och luftigare – allt för att kunna ta emot gästerna på ett bättre sätt. Atmosfär har ju förändrats ganska rejält sedan fine dining-tiden och idag äter +100 människor lunch här vilket ställer en del krav på logistik med mera.

Troligtvis lär även barhänget bli mer inbjudande och förbättras efter ombyggnaden.

Menyn förändras dock inte särskilt mycket. Bistromenyn med mindre rätter för 120 kr styck består som tidigare.

Henrik bjöd (japp, jag ser alltid till att noggrant berätta när jag inte betalar notan själv) mig på slottstek och Helen på kungsfisk med surkål idag vilket var ett formidabelt sätt att höja en annars ganska anonym och grå februarimåndag.

Om krogrecensioner: fler besök är bättre än ett

Ni som följt diskussionen om krogrecensioner här på renntun.se vet att jag är en stark förespråkare av recensioner som bygger på mer än ett besök.

I helgen recenserades Grand Hotel i Lund av Bong i Sydsvenskan. Grand Hotel: ”Sagan tarvar lust”

Samma dag recenserade DN:s Krogkommission Brasseri Elverket i Stockholm. (Tyvärr ännu inte på nätet, men jag har pratat med DN som hoppas att den ska nätifieras under tisdagen).

Bong hade bara varit på Grand en gång, och därefter skrivit recensionen.

Krogkommisionen hade varit på Elverket ett par gånger.

Jag tycker att DN:s recension av Elverket ger läsaren så oerhört mycket mer kött på benen än Bongs recension av Grand. Krogkommisionen återvänder ett par gånger och varje gång är servicen undermålig.

Även om jag håller med om att man inte ska acceptera att en kväll av hundra är dålig eftersom kroggästen bara har ett besök ”på sig”, så tycker jag att det blir mer rättvist för såväl läsare, krog och recensent om texten bygger på flera besök.

Särskilt om man sätter en siffra som betyg. Även om siffran anger hur bra besöket var, så uppfattar de flesta läsare den som ett betyg på hur bra restaurangen är.

*****

Jag vet inte varför Sydsvenskan bara besöker restaurangen vid ett tillfälle.

Är det av budgetskäl?

Är man rädd att Bong ska bli upptäckt eftersom Malmö är en relativt liten stad?

Är det av principiella skäl?

De vore onekligen intressant att få höra om Sydsvenskans resonemang kring sina krogrecensioner…

Vi är några som genom @sydsvenskan bett Bong berätta lite om sina utgångspunkter och tankar på Twitter, där det ju går utmärkt att vara anonym.

******

Grand Hotel har ju fått nya krafter i köket.

Robert Nilsson (hemplockad från Custom House) är gastronomiskt ansvarig och Martin Hansen från Skanörs gästis är köksmästare. Inga nybörjare med andra ord.

De har börjat en förändringsprocess i köket. I Magasinet Skåne kan man läsa att de ska höja husets kokkonst ännu ett snäpp och samtidigt föra huset varsamt in i 2000-talet.

Robert Nilsson:

– Vi brinner för det nordiska köket och vill ge plats både för den finare matlagningen och den enkla bistromenyn. Vi vill skapa en gastronomi som folk tycker om och bli en restaurang som det pratas om, gärna i hela landet.

Med sådana ambitioner undrar man ju hur det påverkar det som serveras.

Har det skett någon märkbar förändring i vad som är Lunds mest klassiska kök?  Det handlar om Grand! Sten Broman, räckmackor och whiskeyköttbullar!

Men den nya köksregin tas inte upp i texten, vilket jag tycker är lite underligt ur ett gäst- och konsumentperspektiv.

När en institution som Grand förändras borde det kommenteras.

För det är väl inte så att Bong inte hade koll på detta?

Recensionen består istället i en ganska förutsägbar inledning om hur klassiskt Grand är följt av vad man ätit enligt formeln ”först åt vi det och sen åt vi det och sen åt vi det och det smakade hav och det var för lite peppar”.

Det hela avslutas med följande 212 tecken:

”Grand Hotel är ett klassiskt hotell med ett klassiskt kök, men det är lätt att det blir aningen opersonligt och stelt trots kunniga kockar, så som det lätt blir på hotell. Vi efterlyser mer disko och mindre vals.”

Så Bong avslutar alltså själv med ett resonemang om att det är ett klassiskt kök, men att det är för opersonligt. Men de nämner inte om/hur förändringarna i köket märks för gästerna (det kanske inte märks alls, vad vet jag, men det är också intressant i så fall).

Det är ungefär som att recensera en ny Volvomodell som drivs på, säg, cyanväte och skriva ”en klassisk bil med en klassisk motor”, utan att ha koll på förändringarna i motorn.

Eller så vet Bong om vad som är nytt på Grand, men struntar i att recensera detta och då gör man helt enkelt en miss i bedömningen av vad som är intressant ur läsarperspektiv tycker jag.

*****

Läs gärna ”Varför inga ettor i krogrecensioner?” (2011-01-11) (43 kommentarer).

Tisdagslistan

Låt mig lista några saker utan inbördes rangordning, och utan något som helst samband.

1. 36 kommentarer just nu till föregående inlägg om krogrecensioner, vilket gör det till det mest kommenterade inlägget i renntun.se:s historia.

Ämnet engagerar uppenbarligen, och eftersom jag är läsarnas slav kommer jag skriva mer om just ämnet krogrecensioner framöver.

2. Av någon outgrundlig anledning finns det fortfarande människor som på allvar använder följande saker för att markera att de minsann skiljer sig från gemene man, och att de har koll: Surdegsbröd, att de köper udda styckningsdetaljer samt ekologiskt producerade produkter. Förvisso bra saker alla tre, men de används alldeles för mycket av människor som vill verka speciella men som falerar kapitalt.

3. Det finns en sajt för allt.

Det ni ser på länken kallas för att ”köra naket”, och jag fick lära mig detta idag på Kaffebaren av Oscar och Dan. Tydligen innebär ”köra naket” att man tar av grunken under grejen som man lägger kaffet i. Ni fattar va?

4. Vi har fått vårt nya hus!

Om tre veckor är det inflyttning. Tills dess ska det målas om på nedervåningen. Videdal är området.

5. Igår var jag på MFF:s första träning med Ludvig.

Visst var det en del som drog igång ramsor, men jag är inte ute och cyklar när jag påstår att det var Ludvig som lät mest i Kombihallen när han vrålade ”Inte så fort” och Pippi Långstrump-sången.

Ytterligare en bild i serien "Måns Renntun gör saker med sin son". Foto: Jesper "hur mycket ska jag fakturera" Landby

Ludvig tyckte det var häftigast att Jeffrey Aubynn balanserade en boll på pannan.

Jag tyckte det var häftigast att se en intakt trupp, minus Rick Kruys (vad fan ska han i Polen att göra???).

6. Kommande luncher i veckan: Brogatan och Sture.

7. På tal om MFF: jag kommer troligen att medverka i panelen ”Vi tycker om MFF” på Himmelriket nu till helgen.

8. Det ska tydligen ha öppnat en kolgrill i Tilts gamla lokaler på Drottninggatan. Någon som vet mer?

Invigning på Restaurang Rebell

De som var med när det begav sig minns när Krogen Krogen låg på Friisgatan på sjuttiotalet. Det gör inte jag.

Själv började min historia i lokalen när vi för cirka fem år sedan drack 25-kronorsöl på Dionysos.

Sedan stängde dom, ersattes av Råå där väntetiderna var lååånga. Efter en tid med Thai City i lokalen har nu Restaurang Rebell öppnat.

De serverar en modern variant av svensk husmanskost. Som Mrs Brown, fast med lite mer twist.

Lokalen är ljus, riktigt ljus. Träplankor, fårfällar i sofforna, en upplyst älg på väggen. Snyggt, men kanske lite för ljust för vissa…

Vi var några lyckliga som bjöds in dagen innan öppning för att prova menyn.

Champagne!

Snygg vägg! Notera Magnus Thures mediaskägg.

"Rebell Ribbs", med slaw på rödkål, apriko, hasselnötter, katrinplommon.

Magnus Tingsek tackar för maten.

Krögarna: Alexander Wugk och Martin Rosengren

Vildsvin

Jag är ganska noga med vilket kött jag äter. Jag vill veta var det kommit ifrån, undviker industriellt framtaget kött i möjligaste mån och är på det hela taget vad man kan kalla en medveten konsument.

Detta innebär att jag äter ganska mycket vildsvin som substitut till vanligt fläskkött. Till exempel gör jag en, enligt många, fantastisk vildsvinsburgare.

Och idag när jag åt min lunchmacka på Solde visade det sig att Johan handlat vildsvinskött på Viltspecialisten som han lagt på mackorna.

Eftersom jag har ätit många lunchmackor på Solde ser jag mig lite som en expert, och kan ärligt talat säga att dagens macka var den allra godaste.

*****

Imorgon ska vi proväta nya Restaurang Rebells meny. Krogen öppnar inom kort (osäker på exakt datum) i Råås gamla lokaler på Friisgatan. Jag återkommer självklart med rapport!