Jag har ju glömt att publicera en bild på den burgare som jag åt på O’Learys Swedbank Stadion i lördags när vår pappacirkel hade månadsmöte:
Betyg: 3 hamburgare av 5.
Bakom baren stod förresten Jocke som jag spelade tillsammans med i Kvarnby GK:s juniorlag för snart femton år sedan.
Jag minns när jag blev uttagen till min första match med juniorlaget.
Eller rättare sagt: jag trodde att jag var uttagen.
Det visade sig nämligen att tränaren kallat fem spelare till en träningsrunda på den aktuella banan (tror det var Tomelilla). Fyra av de fem skulle få spela själva matchen
Först när vi skulle åka iväg till banan dagen innan tävlingen för att bekanta oss med den såg jag att det var fem spelare och inte fyra som stod och väntade på parkeringen utanför klubbhuset.
Och på vägen hem, efter att ha gått ett testvarv på banan, säger tränaren till mig:
– Måns, jag har valt att köra med Jocke istället. Du är liksom inte killen man håller i handen när det börjar åska.
Nä fy fan!!! Den där tränaren jobbar säkert på Inter Sport nu.
Sådana svin råkade jag också ut för när jag simmade. Dom fick sälja fotbollar och hockeyklubbor resten av livet. I Borås!
Men korgen? Varför korgen? De finns en anledning till varför vi inte äter i korg rent allmänt. Det funkar med fingermat, men en olearysburgare ätes med bestick. Värdelöst.
Jakob: Ja, det är onekligen lite underligt med korgen.
Lisa och Björn: I rättvisans namn bör man tillägga att vår tränare var väldigt schysst, men kanske lite otydlig i kommunikationen.