När jag idag köpte en ”smoothie” (jag använder citationstecken eftersom jag ännu inte är helt bekväm med ordet) på Salads&Smoothies var det smoothie-debut i mitt 31-åriga liv.
Ni kan slå mig och skratta om ni vill. Men jag har alltid sett smoothie som något som artonåriga gymnasietjejer från S:t Petri dricker när innan de får komma in på krogen.
Det har känts för skitnödigt urbant, till och med för mig.
I ärlighetens namn hade jag nog inte begått smoothie-debut idag om det inte hade varit för att min kontorsgranne Mattias bad mig köpa en ”Berry bomb” när jag ändå skulle ner till nya Salads&Smoothies för att handla sallad.
Så efter att jag beställt en sallad med biffstek och japanska pickles sa jag ”två Berry bombs också, tack” och jag kan ärligt säga att den frasen tar sig in på topp fem på ”Obekväma fraser jag uttalat i mitt liv”-listan.
Nåväl. Skit i smoothien. Meningen med detta inlägg var ju att berätta lite om Salads&Smoothies, men eftersom jag redan ägnat 1400 tecken åt att snacka om smoothies får det bli i punktform:
- Fantastisk sallad.
- Grunderna i salladen är desamma som du får på Atmosfär.
- Bara 59 kronor.
- Lååång kö, men det gick riktigt fort och effektivt.
- Salladerna komponerades på beställning vilket borgade för hög fräsch- och luftighetsfaktor.
- Några skådespelare från Intiman, som jag såg i Massakerguden, stod också i kön.
Smoothien då? Ja, jag vet inte. Det var väl gott, men lite trögflytande.
