Lite (sen) respons på årets tidskriftsutnämningar.
Noterar med glädje att en av mina favoritskribenter just nu, Torbjörn Nilsson, på Fokus uppmärksammas. Han har varje vecka lyckats hitta nya infallsvinklingar på det man trodde var helt söndertuggat av vardagsmedierna under veckan. Särskilt det sättet som han kortfattat och koncist lyckas sätta saker och ting i ett nytt sammanhang är väldigt uppskattat. Torbjörn får mig att känna mig komplett allmänbildningsmässigt när jag läser igenom Fokus på lördagsförmiddagen i köket tillsammans med hund, sambo och frallor från Hemköp.
Noterar även med glädje att King uppmärksammas. Inte enbart för att min gode vän Anders Olsson är redaktör, men även för att Kings konsumentmodejournalistik passar mig som handen i handsken. Varje gång jag bläddrar igenom tidningens modejobb vill jag ut och shoppa. I den bemärkelsen är jag en ganska simpel konsument av modejournalistik. På minuskontot noterar jag framförallt den upprepade artikelserien ”Därför är du en stilikon”. I allmänhet önskar jag mig lite fler överraskningar i kommande nummer, tack. Förresten, att lansera en blogg utan RSS-feed placerar tidningen i pinsamma samma fack som Patrik Ekwall och Andreas Ekström.
Avslutningsvis: Odd at Large fick inga utmärkelser, men jag har nyss bläddrat genom senaste numret (även det lite sent) och jag noterar att tidningen nu börjar hitta formen. De första numren var lite trevande och sköt åt vitt skilda håll, men nu är man den mest intressanta gratistidningen (åtminstone tills en viss vikt produkt når marknaden). Dock, att välja ut Horace, Schottenius och Strage när man ska undersöka ”högkulturens” status i Sverige just nu är… bara sömnigt.





Har nu sett ikapp säsong tre av 
Hasse Borg får kritik i dagens City av någon som lanseras som ”deras expert”. Ja, det gäller väl att provocera om man ska folk att ta tidningen i Malmö antar jag