Långfredagen i Köpenhamn var mycket lung. Uppenbarligen lämnar man inte sitt boende i Danmark på långfredagen, vilket innebar att de flesta ställen var folktomma och på gatorna syntes bara förvirrade turister från sydeuropa iklädda dunjackor.
Bilden ovan föreställer mig själv sittandes i solen utanför PatéPaté i Kødbyen. I glaset har jag vin. Riesling närmare bestämt. Jag myser som man bara kan göra när man vet att andra har det värre (Jesus, alltså).
Min kompis Olle Tagesson arbetar som kock på Patépaté och han bjöd oss på lite godsaker från köket. Free of charge! Gratis är den bästa kryddan, efter Piffi all.
Syltan till höger hade ett franskt namn som jag inte lade på minnet eftersom jag inte kan franska. Till höger en paté på kyckling- och anklever.
Tallriken ovan visar den biff som jag åt på nyöppnade Madklubben Steak, som ligger i samma lokal som Café Ketchup låg tidigare.
På Madklubben var det minsann inte tomt. Snarare proppfullt.
Konceptet på Madklubben Steak är detsamma som på Madklubben borta vid Kongens Nytorv och Cofoco, det vill säga komprimerade menyer där du betalar en viss summa för tre rätter. På Steak kostar tre rätter 300 DKK.
Maten var okej, men inget man skriver hem om. Miljön och stämningen var behållningen, även om klientelet var lite väl svennigt på danskt vis. I det hänseendet är det bättre på Madklubben och Cofoco.
Man sitter väldigt nära sina bordsgrannar, och det är ju trevligt.
Men tror ni inte att vi hamnade bredvid de enda stockholmarna i lokalen?
Ett ungt par med manchettknappar och mycket rouge. De verkade inte ha varit utanför Stockholm särskilt ofta, och uppträdde precis så ängsligt som bara unga innerstadsstockholmare kan.
De pratade mycket om ”fjällen”, och svalde ”l”:en riktigt ordentligt som man bara kan göra i Vasastan.
Efter kvällsmaten gick vi till Skandinaviens bästa cocktailbar: K Bar.
Vi drack martinis vid den låga bardisken och konstaterade som alltid hur jäkla bra detta ställe är.
