Renntun.se

“OK, folk. Vi behöver en annons för vår rikstäckande annonspelarkampanj, och det pronto. Jag föreslår att vi tar en bild på två barn som leker i lerig sanddy med en halvdöd krabba.

Eftersom vi, som ni vet, har jäkligt tight budget får vi ta bilden här i Sverige. Lasse, du kan väl åka ut till Kämpinge strandbad och ta bilden på ungarna och krabban?

Jag vet att det inte kommer se ut som Tunisien med tanke på granskogen i bakgrunden, men nu är det som det är och jag orkar inte höra massa snack om att det kommer se “kefft” ut, eller vad ni ungdomar kallar det nu för tiden.

Det är lämning imorgon, så vi får svepa ihop en snabb annons i Photoshop. Se bara till att använd olika kulörta färger på texten så blir det nog bra.”

Jag läste Aftonbladet igår.

De hade en artikel om blocket.se och det lurendrejeri som pågår där.

En sådan artikel måste följas av pressfotografins standardbild 1A, nämligen “lurade personer ser bekymrade ut och visar upp föremålet för lurendrejeriet (bluff-fakturor, sajt eller annat)”.

Jag har börjat gå på cirkelgympass på Friskis & Svettis på Heleneholm.

Det är inte så långtråkigt som gymmet och ger både svett, flås och styrka, vilket passar bra nu när det inte är särskilt roligt att jogga utomhus. Dessutom stundar en lång korpensäsong och då krävs det att man skött sin försäsongsträning.

Jag är dock inte en särskilt van pass-besökare och har haft lite svårt med tre grejer så här i början:

1. Koordinationen

En stor fördel med cirkelgym är att ett sådant pass innehåller minimalt med rörelser som kräver koordination.

Men under uppvärmningen kommer jag inte undan. Då ska man röra armar och ben samtidigt i takt till musik.

Det klarar inte jag, och det brukar ta 10-15 sekunder in i rörelsen innan jag hittat rytmen, och då brukar ledaren redan vara inne på nästa rörelse.

Jag förbannar evolutionen/gud för att jag inte fick koordination som gåva vid födseln.

2. Efter passet-klappen

När man är klar ska man klappa lite avmätt, och helst med slappa handleder.

Det känns väldigt mycket “So you think you can dance”.

3. Peppningen

Ledarna på cirkelgymmet är väldigt bra och peppande.

Men, det var lite svårt att vänja sig vid att någon stod två decimeter framför mig, hållandes i maskinen så att motståndet ökade och samtidigt skrek “Jag kan! Jag vill!”

Men vet ni?

Alla dessa grejer har jag nu kommit över (okej, inte koordinationen, men vissa saker är konstanta) och nu klappar jag alltid lite extra hårt och klämmer även ur mig “Bra jobbat!” till de som står närmast, och gestikulerar till ledaren att denne ska komma bort till mig för att dra i maskinen så att motståndet ökar.

Nio av tio som skulle komma på idén att öppna ett ställe på “fel” sida Nobelvägen skulle nog i första hand öppna ett kafé och börja servera varma mackor med ruccola och pesto.

Tur att den där sista tiondelen finns.

Annars hade vi inte fått På Besök.

Igår kväll, när Day After Tomorrow återigen spelades upp framför våra ögon, satt jag inne i värmen på På Besök och drack en IPA från Ocean och sedan en häftig ny ale från det lilla Köpenhamnsbryggeriet Mikkeller tillsammans med Kristian, Henrik och Björn.

Vi konstaterade att ett ställe som På Besök bara kan finnas i denna form, och med denna stämning, i Malmö.

I vilken annan svensk stad som helst hade det varit en omöjlighet. Även i Stockholm. Ängsligheten som sveper in Bottenhavets Venedig omöjliggör ställen som På Besök.

(Jag ber om ursäkt för det öl-förnumstiga språket, men jag lovar att inte börja prata om att öl “ska drickas i härliga klunkar”, att det är “ett gott öl” och krysta fram smakmetaforer som “kåda”, “hallonbåt” och “laminatgolv”.)

***********

När vi ändå är inne och snackar ställen på fel sida Nobelvägen kan jag informera att den iranska restaurangen Hollywood på Lönngatan bytt namn till Aras.

Detta cirka fyra år efter att stället bytte ägare och inriktning, och slutade vara gatukök.

Det var på tiden, med andra ord.

**********

Idag var den gamle landslagsmålvakten Ronnie Hellström på samma cirkelgymspass som jag.

Det har inget med något av det andra, men jag tyckte det var intressant information att delge er

**********

Jag åt linsgryta på Plockepinn idag till lunch.

På väg dit hoppade cykelkedjan av.

Att stå och krångla med en oljig kedja, stelfrusna fingrar och med skånsk snömodd upp till anklarna gjorde att jag ännu en gång övervägde att skaffa en sån där timeshare i Marbella.

Vi åt på Asien i lördags. I vanlig ordning inledde jag med tamarindsoppa med tofu samt en portion färska vårrullar som jag delade med Helen.

Asien hyllas ju i regel förbehållslöst, så även av mig.

Men i ärlighetens namn är vissa av deras nudelrätter är inget jag hänger i den kulinariska julgranen och jag tycker väl inte att krögarens tvärhet är så överdrivet charmig (till skillnad från många andra).

Det är däremot nudelsopporna och förrätterna som är anledningen till att Asien var den krog som jag besökte flest gånger 2009.

Jag läste i Nöjesguiden att Asien är en av tre nominerade krogar i Krog-kategorin. De lär dock inte vinna. Trio tar hem kategorin. The Vision har jag hört för mycket ofördelaktigt “bakom-kulisserna”-snack om för att tro de kan vinna.

Imorgon ska jag förresten gå till På Besök.

Förresten är det väl en skandal utan dess like att renntun.se inte är nominerad i någon av kategorierna!

Jag lämnar er med en bild på en gin och tonic från Tempo.

Nu verkar prestandaproblemen här på renntun.se vara avhjälpta (ta i trä).

Samtidigt är jag är trött på att bli dissad av ungdomar som säger att min blogg ser ut som “Wordpress 1.9“.

Därför har jag börjat fundera så smått på att ändra utseende på det som tidigare kallades för Malmös största blogg.

Frågan är hur den ska se ut.

Vad tycker ni?

Här finns en lista över snygga teman.

Vilket är bäst?

*********

För er som undrar: Brogatan var fullbokat. Det fick bli Asien, vilket inte är så illa det heller.

Efter middagen ämnar jag ta mig till nya Rosen Bar & Dining på Renaissance (gjorde jobb där för Magasinet Skåne strax innan hotellet öppnade) för att se hur det blivit.

Att jag kommer dricka en Bitburger på Tempo någon gång under kvällen är en lågoddsare.

Hade detta varit Twitter hade jag hashtaggat inlägget med #barnvakt

Nästa tidning att hamna i skottgluggen för renntun.se är Gourmet.

Igår fick jag senaste numret i brevlådan och jag tvingas konstatera att tidningen till stora delar lider av samma “innanför-tullarna-syndrom” som så många andra medier.

Fast i Gourmets fall har man dock kryddat det med lite Göteborg, som i artikeln “Det nya gardet“.

Där har man pratat med åtta stjärnskott på den svenska kroghimlen.

Fem är från Stockholm. Tre från Göteborg.

Hade jag varit redaktör för tidningen hade jag frågat skribenten:

“Är det helt säkert att det inte finns några kandidater till artikeln som inte är från Stockholm eller Göteborg? Kan det vara så att du inte har riktig koll på vad som till exempel försiggår på Bloom i Malmö?”

För övrigt kan jag konstatera att personal från restauranger Grand Hôtel i Stockholm medverkar i tre olika artiklar i tidningen (av vilka två kan anses som huvudknäck) och att man valt att fråga en stockholmare (Markus Löfgren från Restaurangakademien i Stockholm) om hur man ska hantera gris.

Varför vände man sig inte till Bastard-Andreas, som just nu måste vara Sveriges mest intressanta tolkare av gris som råvara?

********

Så, med det sagt kan vi se fram emot lördagskvällen.

Eftersom jag är en seg jäkel var jag för sent ute för att boka bord på såväl Bastard som Tempo. (Nej, inte ens “Hej, Måns Renntun här” räcker för att få bord på dessa ställen).

Vad blir det istället? Jag ber att får återkomma med svaret.

Det är dags för renntun.se att sätta en ny kaffetrend på kartan.

Före Google. Före Wikipedia. Före världen.

Idag på Solde informerades jag av Dan och Jonas om att det nyaste, hetaste sättet att dricka kaffe är att beställa en “Americado“.

Nej, jag stavade inte fel. “Americado” stavas det.

Det är en americano, fast med lite mindre vatten.

Så här ser den ut:

Disclaimer: Ibland lurar Solde-killarna mig aprillo. Hoppas att inte detta är en av de gångerna.

Jag tänkte bara passa på att berätta om ett nytt uppdrag som jag fått och som jag kommer ägna en hel del tid åt fram till sommaren. OK?

Savor är en guidebok för hotellgäster som tidigare getts ut i två upplagor i Stockholm och som i år även kommer att ges ut i Skåne.

Boken kommer att finnas på ett gäng hotell runt om i landskapet och ska innehålla texter. Texter som jag kommer skriva.

Man kan kika och webb-bläddra lite i förra årets Stockholms-utgåva på www.savor.se

I den purfärska 2010-editionen är dock den svarta omslagsfärgen utbytt mot guld, som ni kan se på bilden här nedanför:

Okej, det gick kanske inte utmärkt att cykla hem i snöstormen, men jag kom på två saker som gjorde att elementen inte hade mycket att komma med när jag rusade fram på Norra Skolgatan:

Matkasse från ICA i cykelkorgen där fram, samt hög fart.

Då kunde jag forcera de snövallar som fick andra, långsammare cyklister att tveka och hamna i bryderier med elementen.

Renntun.se strikes again: